Övertryck kan åstadkommas med en för ändamålet lämplig fläkt eller med hjälp av tryckluft. Övertrycket bör kunna ställas in med en reduceringsventil eller på annat tillförlitligt sätt hållas under kontroll så att trycket blir det angivna. Det bör icke väsentligt överstiga 0,05 kp/cm, vilket motsvarar 50 cm vattenpelare, eftersom känsliga detaljer i gengasverket då kan skadas.
Provtryckningen kan göras på hela gengasverket eller på delar därav. Då hela gengasverket skall provtryckas pluggas gasledningen mellan kylare och blandare. Kondensavlopp och fläktutlopp stängs och avstängningsspjället efter generatorn öppnas. Slangen från tryckalstraren (fläkten eller kompressoranläggningen) kan lämpligen kopplas till generatorns primärluftintag, vilket vid behov förses med lämplig anslutning.
Även vid täthetskontroll av enstaka komponenter, som vid tillfället är anslutna till gengasverket, blir det som regel enklast att sätta hela gengasverket under tryck.
Vid täthetskontroll av härdmanteln måste denna lyftas ut ur generatorn. Luftmunstyckena pluggas och den dubbelväggiga manteln sätts under övertryck genom att tryckalstraren kopplas till primärluftintaget.
Sedan gengasverket eller den aktuella komponenten satts under ett tryck av minst 0,05 kp/cm2 påpenslas skarvar, fogar och andra misstänkta ytor med såpvatten. Ifall läckage finnes märks detta genom att det bildas såpbubblor på dessa ställen. Efter reparation skall ytterligare täthetskontroll utföras av reparerad detalj.
TRYCKMÄTNING
Igensättningar i gengasverket spåras enklast genom tryckmätning. För detta ändamål kan U-rör med vatten eller kvicksilver användas. Dessa anslutes över den del av gengasverket som skall kontrolleras. Även visarinstrument av lämplig känslighet kan användas
Uttag för tryckmätning är förberett i gasröret efter generatorn, före renaren, efter renaren, före kylaren och efter kylaren. Anslutning av tryckmätare kan utföras enligt
bild 7.1.
Uppmätning av tryckfall göres med motorn igång på gengas. Skillnaden mellan vätskepelarna i det vänstra U-röret på bild 7.1 anger tryckfallet över generatorn, d.v.s. skillnaden mellan atmosfärtrycket och det av motorn orsakade lägre trycket i gasröret. Skillnaden mellan vätskepelarna i det mittersta U-röret anger tryckfallet över renaren. Skulle den vänstra delen av U-röret påverkas av atmosfärtrycket istället för att anslutas före renaren, skulle skillnaden mellan vätskepelarna ange totala tryckfallet fram till mätpunkten efter renaren. Det högra U-röret visar på samma sätt undertrycket efter kylaren, d.v.s. det totala tryckfallet över gengasverket.
Som förbindning mellan U-rören och uttagen på gasrören kan plastslang användas. Anslutningarna på gasröret före kylaren måste då göras över ett ca 30 cm långt rör på grund av temperaturen.
Mätningen bör helst utföras vid maximalt belastad motor, d.v.s. gasspjället helt öppet, då de säkraste mätvärdena erhålles. Fordonet framföres på plan mark och sekundärluften injusterad för bästa effekt. Lämpligast är att använda en hög växel. Kontrollera att eventuell regulator inte stryper gasspjället. Om så är fallet måste fordonet belastas ytterligare. Mätning kan också utföras vid. tomgångskörning av motorn, men de normala variationerna i tryckfallet blir förhållandevis större och värdena svårare att bedöma. Nedanstående tabell visar de maximala tryckfall som kan tillåtas vid maximalt belastad. motor.
| Mätställe | Tryckfall i cm vattenpelare vid max belastning |
| Efter generator | 65-90* |
| Över renare | ca 100 |
| Över kylare | ca 50 |
Göres tryckmätningen med hjälp av kvicksilver i stället för vatten skall. erhållet mätvärde multipliceras med 13,6 för att kunna jämföras mot tabellvärdena.
Uppmätning av tryckfall över andra komponenter än vad som visas på bild 7.1 kan utföras på liknande sätt.
Temperaturmätning göres för kontroll av arbetstemperatur i gengasverket. Vid felsökning kan detta underlätta fastställandet av orsaken till driftstörningar. Gengasverket är därför utrustat med uttag för temperaturmätning efter generatorn, före renaren, efter renaren, före kylaren, efter kylare och i motorns insugningsrör.
Eftersom gastemperaturen vid de fyra första mätställena är relativt hög är det här lämpligt att använda instrument för temperaturmätning med. termoelement bestående av järn och konstantan. For att skydda tråden vid permanent installation bör termoelement med. kapslad mätpunkt användas. Även enbart termoelementtrådarna kan användas som mätpunkt om trådändarna avisoleras, tvinnas ihop och lödes. För temperaturmätning efter gaskylaren och i insugningsröret lämpar sig bäst instrument enligt principen "Gasers eller vätskors expansion i slutna system".
Montering av temperaturgivare framgår av bild. 7.2
Temperaturmätning bör göras med belastad motor (helt öppet gasspjäll) och fordonet i praktisk drift sa att gengasverket får normal kylning av förbiströmmande luft. Visar sig temperaturerna så höga att gengasverket kan skadas skall provet omedelbart avbrytas.
Normala värden på gastemperaturen i olika delar av gengasverket vid hög generatorbelastning och lämpliga mätområden för temperaturinstrumenten framgår av nedanstående tabell.
| Mätpunkt | Gastemperatur | Instrumentets mätområde |
|---|---|---|
| Gas efter generator | ca 500 - 400 | 20oC - 600oC |
| före dukrenare " | 200 - 300 | 20oC - 400oC |
| efter dukrenare " | 100 - 200 | 20oC - 400oC |
| i insugningsrör " | 10 - 50 | -10oC- 100oC |
Termoelementet består av en vitisolerad positiv tråd och en rödisolerad negativ tråd. Vid hopkoppling av mätpunkt, trådar och instrument, skall plus anslutas till plus och minus till minus. Förväxling medför att instrumentet avger utslag åt fel håll. Gör mätaren inget utslag föreligger avbrott i kretsen.
Permanent temperaturmätning bör i första hand ske i insugningsröret därför att man därigenom har viss uppsikt över hela gengasverkets funktion.
JUSTERING AV HÄRDRINGENS LÄGE
För individuell inpassning av generatorns härddetaljer kan det vara aktuellt med justering av härdringen i höjdläge. Detta utföres genom att distansringar placeras mellan härdringens bärplatta och den i härdmanteln fastsvetsade flänsen. Före demonteringen av bärplattan måste luftmunstyckena demonteras och zonen ovanför härdringen tömmas på kol och aska. Askan i reduktionszonen behöver dock inte avlägsnas. Efter inplacering av lämpligt antal distansringar fylls härdmanteln med träkol enligt anvisningar i kap. III, instruktionsboken.
DEMONTERING AV HÄRDMANTELN
Skruva loss luftmunstyckena, plocka ur härdring, bärplatta och eventuella distansringar. Töm härdmanteln på sot och aska så att detta inte dammar omkring i samband med att härdmanteln lyfts upp från yttermanteln, Demontera skruvarna runt härdmantelns övre fläns och anslutningsröret i generatorns primärluftintag. For att lyfta härdmanteln bör 2 eller 3 luftmunstycken inskruvas mitt emot varandra. Urlyftningen av härdmanteln kan sedan ske manuellt eller med hjälp av lyftblock. Under det att härdmanteln lyfts måste man kontrollera att rosten ligger i mittersta laget. Använd icke våld, eftersom det kan medföra skador på berörda detaljer. Observera att även vid monteringen måste rosten vara placerad i härdmantelns mitt.
SVETSNING, SKÄRNING, LÖDNING OCH ANNAN UPPVÄRMNING PÅ GENGASVERK
Vid här berörda arbeten bör särskilt brandfaran beaktas. Ifall luften har fritt tillträde till glödande sot och aska i gengasverk kan det snabbt uppstå brand som oftast är svårsläckt. Uppstår brand i gasrenaren orsakas som regel stora skador på dukar och isoleringsmaterial.
Föreligger fara för skadegörelse skall förebyggande åtgärder vidtagas. På utsatta ställen avlägsnas eventuellt isoleringsmaterial och ytorna rengöres noggrant från sot och andra brännbara beståndsdelar. Sker svetsning på insidan av komponenterna eller så att den på annat sätt kan orsaka brand måste ytterligare försiktighetsåtgärder vidtagas. Sådana kan bestå av effektiv avskärmning eller mera omfattande rengöring, Utförs arbeten på dukrenarlådan bör dukrenarpaketen demonteras. Arbeten inne i dukrenarlådan förutsätter dock alltid att dukrenarpaketen demonterats före arbetets påbörjande.
Ifall brand uppstår bör komponenten snarast tillslutas sa att luften inte får tillträde till eldhärden. Om möjligt bör komponenten därefter placeras utomhus för att svalna i tillslutet tillstånd. Från utsidan kan avkylningen i vissa fall påskyndas med vatten. Att på detta sätt kväva branden är som regel den effektivaste eldsläckningsmetoden. Undvik att direkt bespruta brandhärden med. vatten om detta blöter upp isoleringsmaterial, dukar, kolbädd eller dyl.
UTBYTE AV GUMMITÄTNINGAR
Om gummitätningar inte längre tätar eller kraftigt deformerats skall de bytes ut. De nya gummitätningarna skall vid monteringen ha en sådan längd att de varken behöver sträckas ut eller tryckas ihop. Ändarna skall kapas så att de får sneda snittytor exakt passande mot varandra.
Bild 7.3
visar hur kapningen skall utföras. Snittytorna klistras samman med lämpligt klister. Sammanfogningen sker enligt eventuella instruktioner från fabrikanten. Gummitätningen får inte klistras i falsen. Anläggningsytan skall efter tätningens montering vara så plan som möjligt for att erhålla bästa möjliga tätning mellan komponenterna. För att förhindra fastbränning kan anläggningsytan bestrykas med ett tunt lager grafit innan komponenterna monteras samman.
SMÖRJNING AV TÄTNINGSYTOR OCH PACKNINGSMATERIAL
Smörjningen utföres för att förbättra tätningen och förhindra fast bränning mellan berörda komponenter. Smörjmedlet bör lämpligen bestå av grafit. Detta är vanligen upplöst i olja varvid det binder bättre och blir lättare att anbringa. Grafiten utstrykes som ett tunt och jämnt lager på båda ytorna före sammanfogningen.
På grund av i smörjmedlet ingående olja bör användning endast ske på oljebeständigt material. Observera att gummilister odyl. bestående av neoprengummi är oljebeständiga.
UTVÄNDIG RENGÖRING AV GENGASVERK
Efter en tids användning av gengasverket uppstår sannolikt fläckar av fasttorkat kondensat och tjära. Detta kan bl.a. uppstå genom att den kondensering som sker på bränslepåfyllningslocket rinner ner på generatorn när locket öppnas. (Detta kan i viss mån undvikas genom att ett ögonblick låta locket stå öppet till 2/3, innan det läggs mot stoppklacken.)
Fasttorkat kondensat och tjära borttages bäst med. T-sprit. På grund av eldfaran får rengöringen utföras endast då gengasverket är kallt. Bensin eller liknande lättflyktiga vätskor får icke användas. Efter rengöringen torkas gengasverket torrt och fordonet vädras helst utomhus innan nästa uppfläktning.
MANUELL MANÖVRERING AV ROST
Vid vissa felsöknings- och reparationsarbeten på gasgeneratorn kan det vara en fördel att kunna röra rosten manuellt. Detta kan med lätthet utföras sedan rosttransmissionens länksystem lossats. Rosten kan därefter röras genom en motsvarande fram- och återgående rörelse på rosttransmissionens vevarm. Ifall rosten inte kan rubbas utan användande av våld måste felet omedelbart undersökas.